UNDER FOCUS
SLOW PHOTO <=> EFTERTANKE OCH NÖJE
#2002. Hoppas det inte är tandläkaren??
Ute i friska luften?? –kan man ta en paus?? Då undrar man varför rök kan vara tilltalade att inandas?? I vanliga fall skyr de flesta?? --när röken står tät.
Underlig är människan?? --som i alla tider förorenat den luft som skall inandas?? –med rök från torkade löv?? Kanske för någon form av stimulans.
Rökning råder i Lund anno 2016-10-14
Inlagt 2016-10-20 07:49 |
Läst 2532 ggr. |
Permalink


Det är faktiskt så (hör och häpna) att rökarna röker på grund av fördelarna - inte på grund av nackdelarna.
Hej,
Jag har en morbror som närmar sig 90 och han har alltid rökt.
Ha dä
Bob
Argumenten låter välbekanta och kan väl till en del vara helt riktiga. Jag har själv använt dem. Sant är att vissa människor inte tycks påverkas nämnvärt av sitt rökande. Min farfarsmor blev nästan hundra och rökte pipa hela livet. Sant är också att rökning är den största påverkbara orsaken till cancer. Jag hade en god vän som alltid när rökningens nackdelar kom på tal brukade säga: "Ingen kan bevisa att det är någon fördel att dö med friska lungor". Han dog alldeles för tidigt i lungcancer.
Med detta sagt. Var och en väljer sina egna för- och nackdelar och jag är ingen hälsopredikant.
Det skulle alltså vara lungcancer vi talar om då. För det första är det högst oklart om rökningen är huvudorsak till lungcancer. Det är omkring 30 år sedan rökningen minskade kraftigt. Det borde sedan ett tag avspegla sig i luncancerstatistiken. Det gör det inte - lungcancern ökar. Mest misstänkt kandidat är Radon. Radioaktiva partiklar som fastnar i lungorna och närbestrålar cellkärnor. En klart påverkbar faktor.
Jag vill egentligen inte föra den här diskussionen, det var dumt att reagera. Skälet är kanske att jag har en nära anhörig som är döende i en cancer som är direkt relaterat till rökning i kombination med asbest. När det gäller radonet har du också rätt, men man måste göra följande tillägg: Radondöttrarna häftar fast vid partiklarna i tobaksröken och sätter sig i lungorna där de avger strålning. Risken för en rökare att drabbas av radonrelaterad cancer är därför skyhögt större än för en icke-rökare. Samma koppling och ökad cancerrisk gäller för asbestrelaterad cancer.
Jag ber om ursäkt för att jag lade mig i. Var och en må göra som han eller hon vill med sin rökning, men att hävda att riskbilden är oklar när det gäller rökningens skadeeffekter är att tala mot bättre vetande. Därmed avslutar jag den här tråden.
Jag förstår om du inte vill föra den här debatten, men om man vill avsluta skall man inte införa nya argument (det lutar misstänkt åt att man eftersträvar sista ordet).
Därför ser jag mig fri att besvara ditt nya argument. Radondöttrarna fastnar mycket riktigt på partiklar - men det finns många partiklar i vår miljö, speciellt i städerna. Saken är en hypotes. Det finns inga kliniska studier på sådant av något som helst bevisvärde. Det går nämligen inte att i kontrollerade studier följa en partikel som har fångat en radondotter, och som sedan fastar och orsakar lungcancer (det är vad man vanligen kallar för en oklar riskbild).
Hypotesen är en följd av enskilda läkare privata tyckande. För inte så länge sedan tyckte många enskilda läkare att rökning var rätt harmlös - för att dom rökte själva.
Det finns såklart undantag som alltid tas fram som argument.
Före förbundskanslern Helmut Schmidt var kedjerökare in i det sista och blev 97 år.
Samtliga organ drabbas av rökning, inte bara lungan.
Både min far och min hustru dog av rökning, han blev 69 år och hon endast 58 år. Min storrökande bror klarade sig tack vare en operation i god tid.
Så gissa hur upprörd jag kan bli, när någon försvarar rökningen!
Men Wolfgang - jag försvarar inte rökningen. Jag redovisar en del personliga, och en del vetenskapliga fakta. Det är obekvämt OK - men så är det.
När sådant diskuteras visar det sig att var och varannan har en släkting som rökte som en borstbindare, men levde till hög ålder. Jag tror alltså inte att det är så undantagspräglat som ofta hävdas.
Det här med rökning har ju sedan lite med riskbedömning att göra, och hur att göra en vettig sådan.
Det är nog ganska klart att en ung mänska minskar sin riskbild avsevärt om vederbörande slutar att röka, eller aldrig börjar - men somliga har en riskbenägen natur.
För gamla människor ser det rätt annorlunda ut.
Man minskar helt säkert risken för rökrelaterade åkommor vid ett rökstopp - men om man är över 70 år, lurar risken för alla andra synnerligen otrevliga åkommor man kan drabbas av, och den listan är lång som syndabekännelsen. Det innebär att sänkningen av den allmänna risknivån vid ett rökstopp är högst måttlig för den gamle - man hamnar i det lakoniska konstaterandet att man dör antingen av det ena eller av det andra.