UNDER FOCUS

#2773. Objektivet för färg?? –Summar f = 5 cm 1:2??

Det är något mystiskt med den här gluggen?? –no 198354 från 1934. Det ventileras i litteraturen att några gluggar utformats av Leitz i samarbete med Agfa?? –för fotografering i färg??

Det här Summar objektivet är tillverkat i en nickellegering och har en extramarkering för bländare 2,9.

En urfasning i den inre bländarringen och en markering vid bländare 2,9 finns hos en variant av Summar objektiven

De första färgfilmerna från Kodak och Agfa började säljas i mitten av 1930-talet och Agfa film fanns att köpa i Berlin 1936. Sannolikt var Leica involverade i utvecklingen av den första filmen Agfacolor Neu? De första bilderna i färg började komma i tidskrifter. En av de första fotograferna som tog färgbilder var norrmannen Thomas Neumann?? –vars bilder har lagts ut på flickr, av Riksarkivet i Norge!! Fantastiska färgbilder?? --om man bortser från nazi-symbolerna.

Med tanke på att Agfa filmen bara var ~18 DIN(ISO 50 i modern skala)?? –så måste man ha hållit stilla med ganska långa exponeringstider?? Den snabbaste svart-vita filmen år 1935 var Agfa Superpan med 23 DIN, ungefär ISO 200 i dagens skala. På Neumanns bilder lyser solen och kanske använde han en Leica med en Summar med bländare.

Man blir ju nyfiken på hur bra färgåtergivning Summar objektivet har?? –och det enda stället i Lund med färg så här års är fruktdisken på Coop!! Så på med Summaren på en Olympus OM-D E-M1 II;

Summar  f = 2 1:2 + adapter @ Olympus OM-D E-M1 II

För att du skall få ett hum om hur fruktdisken ser ut så börjar vi med en icke manipulerad bild?? --från iPhone 7:

Bild från Coop i Lund tagen med iPhone 7 anno 2019-01-29

Så tar vi samma bild med Summaren på Olympus kameran. Bilden är behandlad i Lightroom så att vitbalansen är justerad efter de små vita skyltarna. Ingen kontrast är justerad och ingen färgförändring är gjord, bara 20% skärpning är pålagd eftersom bilden är förminskad till 2880 px.

Summar med bl. 2,9. Handhållen Olympus E-M1 II @ 1/100 sek, ISO 250

Det är ingen tvekan om att bilden med den gamla gluggen har sämre ”stuts” i färgerna, men jag kan lova att med Ligthroom 6 och PS 5 går det att göra en lika bra bild som  den med iPhone 7.

Summaren har inte heller så tokig bokeh?? -- som vi ser i den här bilden där kontrasten justerats:

Bokeh testing med Summar  f = 2 1:2 + adapter @ Olympus OM-D E-M1 II med 1/125 sek, ISO 200

Så nu vet du hur man kunde plåta i färg på 30-talet??

2019-02-07 08:29   Benganbus

Stämmer bra det där med Agfa! Intressant optik det här! Å vad gäller bilden på äpplen, så tycker jag bilden med "sämre stuns", ser ut som äpplen gjorde förr, innan det bara blev klarröda och klargröna äpplen! :)
/B

Svar från Bob Bovin 2019-02-07 08:47

Hej,
Du har rätt i det. Coop använder lampor med ett färgspektrum som framhäver frukternas färg. När man kommer hem med frukten ser de ut som Summarbilden.

Jag väntar på våren så jag kan plåta lite blommor i Botaniska trädgården. Fast blommorna har väl också trixat med färgspektret.

Jag har nu sett i nördvärlden att Leica objektiven är byggda antingen krom eller nickel pläterade mässing. Vad vet du?

Klapp
Bob

2019-02-07 08:34   pdahlen

Intressant test, fräckt med det gamla objektivet på en modern Olympus

Svar från Bob Bovin 2019-02-07 08:50

Hej,
Ja har man nu inte stöd från banken så får man ta vad man haver.

Ha det gott
Bob

2019-02-07 08:39   syntax

Dessvärre måste jag nog vara lite glädjedödare:
Din nyfikenhet på Summarens färgåtergivning blir inte stillad i egentlig mening, eftersom ditt objektiv är antireflexbehandlat i efterhand. Från början hade Summaren en slöjnivå som man redan under 1930-talet ansåg vara för hög (för många fristående linselement), och det påverkade naturligtvis färgåtergivningen avsevärt.

De första färgfotograferna hade det inte lätt. Känsligheten angavs inte på ett precist sätt - men Agfacolor hade en känslighet runt 5 ISO och den samtida Kodachrome från USA runt 10 ISO.
En av de fotografer som tidigt kom ut med tryckt färgmaterial var den tyske fotografen och doktorn i konsthistoria Paul Wolff som med sina böcker "Meine erfarungen mit der Leica" och "Meine erfarungen Farbig" i hög grad bidrog till småbildsfotografins och färgfotografins utbredning - även här i Sverige. Paul Wolff arbetade intimt samman med Leica, och fick prototypobjektiv direkt från fabriken.

Svar från Bob Bovin 2019-02-07 09:03

Hej,
Jag vet inte vem som gjort ytbehandlingen men troligtvis är den bara ”singel layer”. Den kan ju inte jämföras med dagens avancerade flerskiktsbeläggningar uträknade med datorer för rätt reflexdämpning av dagsljusspektrum.
Vi har också bättre möjlighet idag att blanda RGB informationen så att en behaglig färg kan uppnås. Här har jag inte gjort det medvetet, TIFF koden kanske krånglar till det från färgnegativet.
De långsamma färgfilmerna var säkert svåra att bemästra rent praktiskt. Märkningen på filmkartongen som angavs är inte riktigt möjlig att översätta till vår ”moderna” ISO som ju reviderats många. Redan DIN skalan omvärderades ju på 50-talet. Värdet justerades ju då med 3 DIN uppåt från gammal skalan.

Ha det väl
Bob

syntax 2019-02-07 10:20

Intrycket av de blåa glasreflexerna antyder en två eller treskiktig AR-behandling. En sådan har en rent enorm effekt jämfört med ingen AR alls.
Den stora vinsten med modern MC är att den är effektiv en en mycket större del av spektret - därför är det svårt att göra en generell ljusförlustskattning för olika antal skikt, men här är ett rimligt försök:
Ingen AR: 10% förlust (slöjbildande internreflexion). Ett skikt: 4%. Tre skikt: 1%. Multiskikt: 0,5%. Som man ser ligger den stora skillnaden mellan ingen AR alls, och en enskiktig behandling. Ditt objektiv har 2 eller tre skikt, och skiljer sig därför i prestanda väsentligt från originalutförandet.

2019-02-07 12:27   syntax

Jag skickade Bob på mailen en artikel som jag skrev 2004 om Zeiss patent på både vanlig AR och Multi Coating år 1935. Här kan man läsa om hur man lägger på antireflexbehandling och Multi Coating. Det är frågan om självdefinierande omständigheter, och har inte mycket med datorer att göra. Däremot kräver det stora insikter i fysikaliska förfaranden för att klara i en löpande produktion.
Det visade sig att denna artikel numera ligger ute på nätet och nog kan vara av allmänt intresse i dessa frågor:

https://issuu.com/zeisshistoricasociety/docs/pdf_zhs_journal_spring_2004