UNDER FOCUS

SLOW PHOTO <=> EFTERTANKE OCH NÖJE

#2883. Idrottsbladet och cykelsporten i forntiden

Idag får vi nästan all information om sport från TV och rörliga bilder på nätet?? –tidningarna ger inga reportage om händelser?? –utan mest om skandaler??

Hela dagspressen är ju på fallrepet och därmed även det skrivna ordets referat av sport?? Fotograferna spelar fortfarande en viss roll för att illustrera glädje, sorg och slagsmål??

Annat var det förr i tiden?? –första halvan av 1900-talet?? Då fanns det två sätt att få reda på vad som hände?? Antigen gå dit eller läsa reportagen i Idrottsbladet eller dagstidningarna?? Ja, det var först efter andra världskriget som dagtidningarna fick sportredaktioner.

Frank press kunde cykelsport. Här Tour de France 1927.

Idrottsbladet hade de bästa sportjournalisterna, utan tvekan, några gick vidare till dagspressen och TV. Ville man läsa om cykelsport så var det Palle Brewitz på IB eller Sven P på DN som gällde. Palle var outstanding och här är halva sidan av en hel sida av hans artikel om några etapper i Tour de France 1948:

Palle Brewitz helsidesartikel om avslutade Tour de France 1948.

Palle såg flera Tourer på plats och här gör han en sammanfattning av en av de hårdaste Tourer som någonsin körts. Vi plockar några russin:

Elementens makter rasade uppe i de ödsliga alpområdena, men regnet, kylan och t.o.m. ett flertal timmars snöfall (!) kunde inte bromsa upp den katolske fanatikern, Gino Bartali, som tog in 21 minuter på ledande fransmannen Bobet.
I snöyran körde två pressbilar av vägen och rullade ned för bergssidan. En skribent skadades mycket alvarligt.
De lättklädda landsvägsslavarna led ohyggligt i kylan och när de med stelfrusna fingrar skulle byta punkterade däck – praktiskt taget alla punkterade i leran –tog omläggningen för de flesta 10-12 minuter mot två-tre i vanliga fall. Man såg punkterande cyklister som med tänderna slet däcken av sina hjul – alltför valhänta och kraftlösa i fingrarna för att kunna använda dessa.
Inte mindre än 16 man – en fjärdedel av de kvarvarande - måste utgå på de bägge svåraste bergssträckorna.
En bergsida var så brant att en reporter som vunnit två Tourer förslog att en cyklist skulle ta sig upp först och sedan skicka ned ett rep och dra upp de andra. Bara en cyklist, bergsspecialisten Lazarides, tog sig upp per cykel. Alla andra cyklister fick gå upp för de brantaste delarna av passet.

Dä ni gubbar det var journalistik på hösta nivå. Få skribenter hade Palles flytande svenska, bara Wolf Lyberg var av samma klass.

Inlagt 2019-05-28 07:36 | Läst 5162 ggr. | Permalink

2019-05-28 09:39 Benganbus

Intressant läsning och fint skrivet! En läsning som ger mig egna bilder i huvudet! Hårdingar på den tiden! Och har man själv cyklat, även litet i berg i Italien, då blir det storbilds-Tv i det egna huvudet! ;) /B