UNDER FOCUS
#4244. Jovisst funkar den första Leica modellen fortfarande??
En seniorplåtis blir så glad när man ser på TV att ungdomarna vill anamma den analoga teknologin med riktig fotografisk film?? Det har blivit så stort intresse att filmrullar blivit slutsålda??
Det fina är att det finns hur mycket kameror som helst att köpa på loppis och nätet?? Priserna kan vara hyfsat billiga för ungdomarna?? –och du någon liggande i lådorna på vinden skänk dom till ungdomarna. Du är väl ändå telefonplåtare eller digital sedan länge??
Seniorplåtis får ofta fråga om det är någon av de första Leica I kamerorna som fortfarande fungerar att plåta med?? Svaret är att det måste va tusentals??
Vi senfärdiga i den lilla akademiska bondbyn i syd har naturligtvis en Leica Ifrån 1930. Den är fullt fungerande efter service hos Jonas i Sundbyberg. Det är lite udda med att ladda moderna filmkassetter i en Leica I?? Men på order från oss gjorde han en knappt märkbar modifiering?? Gör inte denna ändring på någon av de riktigt tidiga Leica I utan skaffa en original Leica kassett från den tiden och ladda filmen i den. Vår kamera från 1930 kostade 7500 kr på tradera.se och kommer aldrig att kosta så mycket mer. En tidig Leica I från 1925 kostar idag mer än 100 00 kr.
Vår Leica I är ute och fikar ibland och får ta några färgbilder.
Leica I med fast Leitz Elmar 1:3.5 F=50mm objektiv
Det lättaste är att använda negativ färgfilm och få filmen framkallad av en fotoaffär. I Lund finns två sådana affärer.
Man kan ju undra om det går att plåta i färg med en gammal glugg från tjugotalet?? Det går bra?? –här har du ett exempel.
Busskö i Lund anno 2019-08-14. Leica I med Leitz Elmar 1:3.5 F=50mm @ bländare 8.
Negativet är skannat i TIFF format med planskannern Epson 700 och behandlad i LR6:14 och PS 5.
Human Power!
Visst är det kul att unga människor har upptäckt charm och prestanda hos den analoga filmbaserade fotografin - men jag har svårt att få tag på film, nu när kidsen köper upp rubbet.
Var på Leica Center här i Stockholm i går, och filmhyllan var lika ödslig som den har varit det senaste året. Det blir lite problematiskt eftersom jag bara fotograferar filmbaserat.
Jag känner Arvidsson på Photax också, men inte så bra.
Jag beundrar mycket dessa mästare på objektivkonstruktion. Det är inte lätt att räkna på linsernas form och glasens egenskaper. Det var geni som klarade det. Det var fysik och kemi i fin samverkan. På den tiden var ju de tyska universiteten mycket framstående och det lade grunden till en avancerad industri.
Som svensk tradition numera bjuder skrev du inte ut de båda framstående fysikernas titlar? I Tyskland var det vid den tiden otänkbart att göra så. Dr Paul Rudolph var ju länge Carl Zeiss mest framstående fysiker och Professor Dr Max Berek jobbade ju med Leitz och utvecklade de tre första objektivtyperna för Leica I. Han var dock mest känd för konstruktion av objektiv till mikroskop. Han vägrade att samverka med Hitlers hejdukar och blev av med sin professur. Efter kriget fick han tillbaka den.
Visst är det trist att filmtillverkningen inte hänger med. Men fler fabriker kommer nog igång.
Ha det väl
Bob
Jag är ju förtjust i att dra små stories, och här kommer en:
Det största optiska geniet på den här tiden var nog ändå Ludwig Bertele, först hos Ernemann och senare hos Zeiss.
Bertele var som många exceptionella begåvningar, helt självlärd. När han hos Zeiss hade åstadkommit den pyramidala framgången med Sonnarobjektiven, tyckte man att det ju inte gick för sig att Zeiss frontfigur inom objektivberäkningen inte hade någon titel! Utan besvär för Bertele, skakade man på stubben fram en doktorshatt - så nu kunde det i alla skrifter heta Herr Doktor Bertele.
"In 1817 Carl Friedrich Gauss improved the Fraunhofer telescope objective by adding a meniscus lens to its single convex and concave lens design"
Bl.a så är Planar en vidareutveckling av double Gauss konstruktionen.
Säg var universalsnillet Gauss inte har varit inblandad.
Han var även annat än en världsledande fysiker, han står bakom statuterna för Carl Zeiss Stiftelse som anses vara en milstolpe inom socialhistorien - och som Zeissföretagen lyder under än i dag.
Så - det finns häftiga gubbar, men Ludwig Bertele var nog häftigast på 1920 och 1930-talen.
Det är uppmuntrande att ungdomarna börjar använda film. Kanske kommer det inte dö ut.
Ha det väl
Bob
/B
Det gillar jag också. Då vet ma att den har varit med om mycket kul.
Ha dagen
bob