UNDER FOCUS
#4517. Leitz tjugotals glugg ?? –som Lennart Nilsson använde??
Redan i slutet av förra tjugotalet började Leitz tillverka ett vidvinkelobjektiv, Elmar f=3,5cm 1:3,5 som levererades med Leica I C. Tidiga objektiv saknar S/N. I början var objektiven nickelpläterade.
Seniorplåtis köpte ett exemplar utan serienummer hos den välrenommerade handlaren Joe Geier i Wetzlar och i detta exemplar kan man se att det var från början nickelpläterad, men att det sedan fått förkromning hos Leitz. Det ansågs mer attraktivt än nickel på trettiotalet.
Det här vidvinkelobjektivet tillverkades under hela WWII och efter 1946 fick det antireflexbehandling. Objektivet var populärt bland reportagefotografer och det finns dokumenterat att den mycket teknikkunnige Hasselbladsvinnaren Lennart Nilsson använde det även efter att Summaron objektivet kom ut på femtiotalet.
Vår tidigare variant har naturligtvis ingen antireflexbehandling?? Detta mycket lilla objektiv väger bara 112 gram och är mycket smidigt att använda. Om man har den äldre varianten av Techart adaptern, LM-AE7 med autofokus för Sony a7RII, och andra Sony, så får man en bra fungerande autofokus för fotoflanerande.
Vår Leica glugg, är nästan hundra år gammal, och fungerar fortfarande
Det här skulle kunna vara ett objektiv som inte fungerar för färgfotografi?? –men konstigt nog är det inte allas fallet?? Till och med erkänt besvärliga röda färgtoner överförs fint av det här objektivet:
Röda äpplen en mulen dag i Lund anno 2023-11-17
Bilderna är tagna med bländare 6,3 och inga färger eller kontrast är påverkade i LR6 utan hela ”färg spektrum” är med. Bilderna är inte skärpta, men storleken är minskad till ”långa sidan 2880 pix”.
Det är inga problem med att ta bilder i motljus??
Bilder i lätt motljus med Elmar f=3,5 1:3,5 @ 6,3
När man ser hur hyfsat bra de gamla objektiven fungerar?? –även för vanlig publicering på nätet. Så undrar man om det är ett tecken?? --som visar hur ”onödig” viss utveckling är?? –det är bara till för att föda en viss marknad på pengar?? Naturligtvis ger det levebröd för många å det är väl bra?? –eller kunde de gjort något annat??
Jag har aldrig förstått att gamla objektiv utan AR skulle ha så stora problem med färg. Antagligen en vandringssägen. Sådana problem kan uppstå när internslöjan blir fört hög - vilket ju kan vara i farans riktning för vissa andra objektiv som saknar AR. Som du konstaterar, så har Elmarkonstruktionen fina transmissionsegenskaper - trots frånvaron av AR.
Jag har inga preferenser för nickel eller krom. Idag har ju nickel vissa nackdelar. Nä, jag hade hellre sett att man i stället hade objektiv med mässing synligt.
Ni som kan de historiska objektiven är ju inte förvånade över hur bra de är för färgöverföring. Det finns ju en del ytterligare tester på nätet som bestyrker detta.
Ha det bra
Bob
Jag tycker också färgskalans sammansättning är behaglig. Om man vill kan man välja en personlig färg i LR om man vill.
Ha det gott
Bob
Minns jag inte fel så förekom även att man lade på antireflexbehandling i efterhand.
(Jag har en flaska för nanobehandling av glasytor stående. Funkade utmärkt på emaljerade köksspisen på landet, den blev lättskött, men jag har varit för feg för att använda produkten på nåt objektiv)
Fina bilder, visst funkar optiken, gillar särskilt klappade trädet mot himlen.
Zeiss erbjöd antireflexbehandling av äldre Zeissobjektiv (inte andra) från 1940. Då graverade man även en ny namnring åt objektivet, så att det röda "T" kom på rätt ställe. Leica (eller någon annan) kunde inte göra sådant, då Zeiss hade ett vattentätt första klassens patent på antireflexbehandlingen.
Efter kriget förklarade de allierade alla tyska patent varande ogiltiga, och inga nya kunde anmälas.
Kul med din kommentar.
Reklamens makt var stark på trettiotalet också. Vitmetall hade stark dragningskraft. En Leica montör plockade säkert isär den gluggen på fem minuter. Rengöring för kromelektrolys var välkänd och var väl några timmars jobb. Dessutom förekom nog att man lade krom ovanpå nickel. Det finns kameror på femtiotalet som tyder på det.
Men det här objektivet ”målades” om i början på trettiotalet, så någon antireflexbehandlande var inte att tänka på hos Leica.
Din flaska med nanobehamdling har jag inte hört talas om. Undrar vad det är för metall man gjort i nanostorlek. Det är inte trivialt att göra kluster av nanostorlek. Speciellt inte 1 nanometer små.
Ha det bra
Bob