UNDER FOCUS
#266. Det lyckliga landet!! –varför?? --eller är det bara den lille?
Det lyckliga folket?? –man kan fråga sig varför!! De tar dagen som den kommer och oroar sig inte för morgondagen!! Hur kommer man till denna ståndpunkt!! –är det folket eller deras ledare??
Det är bara en halvtimma bort från vårt land. Tåget över bron och man är mitt ibland dem. De glada danskarna. De svänger en bira och äter en smörrebröd. De oroar sig inte för morgondagen och de är inte rädd för att bli arbetslösa. Brödrafolket bredvid är precis motsatsen till oss!! Här i Svedala måste allt vara lagom och alla lika. Ingen får ha olika åsikter, å ingen får tjäna mer pengar än den andre?? –om man inte heter Zlatan eller Foppa eller är en kändis.
Jag har arbetat i två omgångar i Danmark. Arbetstakten är inte högra än i Sverige. Tryggheten på arbetsplatsen är till synes något lägre, men det är mycket lättare att hitta nytt jobb om du måste sluta. Det är mycket fester på arbetsplatsen och utanför. Företag har fantastiska julfester där alla kommer, även den 90-åriga grundaren. Man svingar en bayer och skrattar och har kul tillsammans.
Party! Köpenhamn 1967.
I motsatsen till i Sverige så ifrågasätter man inte sin kungafamilj. Även om den är ganska tuff. Sålunda hälsar Drottningen alltid en nytillsatt professor i audiens!! –hon har starka inflytanden inom den konstnärliga världen, då hon själv målar och formgiver. Hon är folklig då hon tager sig en lille en och en cigg. Hon reser mycke i landet och håller maken på mattan.
Kung Fredrik IX vid rådhuset 1967.
Skolsystemet i Danmark var och är mycket mer autoritärt. Här råder en större tro på experter och högre utbildning värderas högre än i Sverige. Högutbildade har högre lön än i Sverige och högteknologisk industri värdesätter universitetsutbildning.
Skola i Köpenhamn 1961.
Glöm inte bort att detta lyckliga land är ett modernt land med mycket högteknologisk industri. Det är inte bara uppfödning av grisar och fiske som gäller. Silla damerna sitter inte längre och säljer fisk vid Gammelstrand i närheten av börsen och Christianborg. Utan landet har en av de största skeppsrederierna i världen. De har världens framgångsrikaste katalys företag. De har en blomstrande olje- och gas industri.
Silla dam i Köpenhamn 1961.
Vad gäller kungahuset, så skulle jag nog vilja byta till det Danska,
vakenheten verkar vara större där! ;)
Vad gäller det svenska skolsystemet där man snart kan överklaga sina betyg,
om man inte kan det redan,
där sätter lärarna betyg såklart så dom slipper få en massa problem efteråt,
och de kommersiella skolorna sätter gärna litet högre bestyg så man ser att det är en bra skola där man får höga betyg, och så får skolan fler elever pga att skolan e så bra! :)
Och skolan får mer pengar! Ganska praktiskt liksom!
/B
Skolan är ett stort problem. Jag var lärare i mitten på sextiotalet i matte och kemi. Trots min ungdom var det aldrig någon som ifrågasatte mina betygsättningar. Föräldrar visade vördnad för en även ung lärare. På den tiden trodde man på skolan. I början på sjuttiotalet var jag lärare en kort tid i Malmö. Det var i ett medelsvårt område. Man började då märka en uppluckring i disciplinen, men föräldrarna var fortfarande vördsamma. Det var fortfarande lätt att hålla ordning i skolan. Efter detta var jag glad att jag fick vara lärare på doktorand och forskarnivå.
Idag hade jag nog tagit med mig ett basebollträ om jag skulle hålla lektion i Malmö.
Kungahuset byter jag glatt ut mot något annat.
Mvh
Bob
Att sticka ut för mycket från mängden har sitt pris, jantelagen gäller även i broderlandet. Vid sidan av gemytet
kan man skåda minst lika mycket prostitution, knark och svält som i andra länder.
När det gäller skolsystemet i Sverige är det en stark fokusering på elevens "rättigheter". Om man ger en elev en tillrättavisning gällande exempelvis ordning eller oönskat beteende kan eleven bli kränkt. Skolverket säger att om eleven upplever sig som kränkt så är det kränkning. Då riskerar läraren en rejäl uppsträckning.
Nu är det på förslag att eleverna skall få betygssätta läraren.
Underbara bilder igen. Bara att njuta.
Bakgården är precis lika smutsig i daneland som i svealand, om inte värre. Närheten till Europa är inte alltid positivt.
Skolsystemet i vårt land är en svår nöt. Problemen fanns redan i slutet 60-talet och har inte hållits i tyglar åt rätt håll sedan. En av nötterna är ju lärarutbildningen, som gradvis har blivit sämre. Jag upplevde aldrig lärarutbildningen jag gick på sjuttiotalet som speciellt bra. Kopplingen kunskap-lärarskicklighet släpptes för lös redan då.
Betygsättning av lärare från elever är ett löjligt påhitt av politiker. Om man kritiserar hur lärare sätter betyg, hur skall då outbildade elever kunna göra det. Jag kanske skulle ta med kolaklubbor och basebollträ till lektionen i stället.
Mvh
Bob
Jag har inte varit lärare i den vanliga skolan sedan början av sjuttiotalet. Efter 1975 har jag varit lärare och forskare vid universitet. Där är det en helt annan lärarmiljö. Professorn är fortfarande en auktoritet som man visar respekt. Ungefär så som jag uppfattade att det var när jag var lärare kortare perioder på 60- och 70-talet. Jag drev en auktoritär undervisning, men med så mycke humor och verklighetsanknytning som möjligt. Jag var matte och kemilärare och båda ämnena är ju experimentella. I kemi smällde vi med knallgas i stora o-boy-burkar. Det small så högt, och med blå låga i mörker, att vaktmästaren ville vara med varje gång. Å då sköt vi en hel lektion. Detta får man inte göra idag, när EU-reglerna säger att NaCl (=koksalt, för den som sov i skolan) är ett gift.
Det är inte lätt att va lärare, speciellt inte idag.
Mvh
Bob