UNDER FOCUS

SLOW PHOTO <=> EFTERTANKE OCH NÖJE

#676. Vill du bli en berömd fotograf?? –här är hur det går till!

Många drömmer om att bli en berömd fotograf!! Hur skall det gå till?? En hjälp kan vara att studera hur berömda fotografer blivit till tidigare! Då framgår det tydligt att man kan göra på följande sätt!

Tänk efter?? De flesta berömda fotograferna är kända endast för några få bilder!! Även om de har tagit hundratals riktigt bra. Skall vi göra ett tankeexperiment?? –jag nämner tre berömda fotografer, så får du associera till en bild?? Jag är ganska säker på att vi tänker på nästan samma bild?? Fotograferna är:

Robert Capa, Ansel Adams och Eugene W Smith.

En av de saker som slår mig! --den digitala revolutionen gör att många fotografer tar många fler exponeringar!  De kommer tillbaka från semestern och skryter om att de tog tusentals bilder eller säger att de tog hundra tusen exponeringar under det senaste året. De lägger ut flera varianter av samma bildskott på nätet!!

Det är inte rätt sätt att bli berömd. Ingen blir någonsin känd genom att ta massor av bilder. Enda anledningen att ta många bilder är att det kan hjälpa dig att få någon mycket bra bild i stället för ett fåtal som är ganska bra. Om du bara tar halvbra bilder, spelar det ingen roll om du får 50 av dem eller 500. Det betyder inget, inte om ditt mål är att bli berömd??

Om du skall bli berömd måste du satsa på att ta några få superbra bilder –och det gäller att publicera dem så mycket och så ofta som möjligt. Du måste bli din egen reklamagent?? Tryck upp affischer och kopiera stora bilder!! --skicka runt dem till tidskrifter, gallerier och utställningar!!

Så jag har bestämt mig för att göra mina bästa bilder kända!! --och jag börjar i den här bloggen!!

Den här bilden har blivit utvald som ”nominated” vid New York Photo festival år 2008, i tävlan med andra fotografer, bl. a Elliot Erwitt. Min bild vann inte. Samma bild valdes senare ut i en Canon granskning av Editor choise, Aidan Sullivan, år  2009. Samma bild är publicerad i Camera Natura.

Isbjörn på isblock vid Svalbard.

 Den här bilden valdes till bästa fotbollsbild 1958 av tidningen MATCH.

AIK-målvakten Jörgen Ekengren boxar till Sören Nilsson, eller bollen, i en allsvensk match i Motala. Bilden publicerades i tidningen Östgöten. 

 PS.

De bilder jag tänker på när jag ser de tre ovanstående fotograferna är:

Robert Capa = den suddiga bilden med  soldaten i vattnet, från dagen D

Ansel Adams = månen över kyrkogård i Mexico

Eugene W Smith = två barn som vandrar ut i ljuset.

DS.

Inlagt 2013-03-05 07:10 | Läst 7610 ggr. | Permalink
För mig är det Ansel Adams Monolith som kommer fram ur bildminnet. De andra är jag överens med dig om.
Svar från Bob Bovin 2013-03-05 08:28
Hej,
Du har rätt, de riktigt stora har flera bilder planterade i vårt medvetande..
Ha det bra
Bob
När jag tänkte på Capa och Adams tänkte jag exakt samma bilder som du. När det gäller Eugene Smith tänkte jag först på porträttet av Albert Schweitzer. Å andra sidan tillhör Smith den lilla skara fotografer som har tagit väldigt många minnesvärda bilder.
Svar från Bob Bovin 2013-03-05 09:30
Hej Ragnar,
Jag håller med dig. Hans reportage från Afrika är banbrytande, vilken stämning.
De riktigt stora fotograferna kännetecknas ju av att de har flera bilder som sitter djupt. Få är detta förunnat.
Ha det bra
Bob
Fina bilder Bob! Bilder som har en liten knorr, det har bra bilder!
Håller helt med dig! Tror att många av dagens fotografer numera blandar ihop kvalitet med mängd!
Jag upplever det så i alla fall! Man kan väl skylla på tekniken, digitalkameran verkar skena i händerna på en del fotografer! ;)

Nåja, som sagt, man bör nog lägga ner mer arbete på en speciell bild, istället för att bara ta många!
/B
Svar från Bob Bovin 2013-03-05 09:38
Tack Bengt,
Jag tror att skall man välja ut några av sina bilder man tror på så måste de ha en bred publik och det måste va en knorr. Så som du säger.
Det finns ju en tendens till kvantitet som ledordet i vår kultur. Det är väldigt sällan som kvalitet framhålles. Troligen ligger det djupt i tanken att kvantitet ger mer pengar. Se på varuhuset i Ullared. Idoliserandet av detta är ju tydligt.
De så kallade sociala medierna gör ju att mängden av bilder kan ge upphov till "drunkningsolyckor".
Fram för en bild per ??
Ha det bra
Bob
Skillnaden mellan en proffsfotograf och en amatör är att den förstnämnda aldrig visar sina dåliga bilder - ungefär det läste jag i en fototidning för många år sedan och påståendet har stannat kvar i minnet.

Ta gärna många bilder men visa få, kan man kanske också säga. Fast det är lättare sagt än gjort. Allt detta med sociala medier och annat uppmanar till ett snabbt och intensivt bildflöde som inte alltid gynnar den fotografiska kvalitén.
Svar från Bob Bovin 2013-03-05 10:01
Hej,
Det ligger nog något i detta. Dock tror jag proffs tvingas ta dåliga bilder också, för att överleva. De lär inte bli berömda på detta.
Min erfarenhet är att man får vara glad om man tar en eller två bilder per år, som man är nöjd med. Under min tid som proffs inom elektronmikroskopi, 30 år, såg tog jag mindre än tio bilder som jag var nöjd med.
När man lägger ut bilder på fotosidan så tycker jag man skall lägga ut bilder som exemplifierar vad man skriver om. Det kan betyda att halvbra bilder kan vara motiverade.
Ha det bra
Bob
Eugene W Smith så tänker jag på Spanish Willage och mannen på sin dödsbädd. Också Minamata kvinnan som badar sitt kvicksilverskadade barn. Bilder som etsat sig fast. Men samtliga fotografer har gjort mycken annan stor fotografi...
Svar från Bob Bovin 2013-03-05 14:11
Hej Hans-Åke,
Du har rätt i i Gene tog flera minnesvärda bilder, som betydde något. En makalös fotograf.
Ha det bra
Bob
Bob, det är många man har i minnet beroende på att jag tittar ofta på historiska fotografier. En som jag har på näthinnan är "Migration woman" (1936) av Dorothea Lange som har FDR's "New Deal" som extra dimension. Lange tog bara 6 storformatsbilder inom 10 minuter, och den som blev berömd var den sista i raden. Hon kom körande på riksväg 101 i CA och såg kvinnan och hennes barn vid vägkanten vid ett migrationläger, eftersom deras bil hade gått sönder. Det gäller att vara på rätt plats och i rätt stund!
Det kan man också säga om Robert Capas bild som troligen var skarp från början, men ko-pisten i England förstörde filmerna av misstag under framkallningen. Det kan hända att bilden blev bättre och mera intressant på det viset, men man vet inte, vilka bilder som var på rullarna som vi aldrig har fått se.
Mvh Wolfgang
Svar från Bob Bovin 2013-03-05 14:15
Hej Wolfgang,
Det är en ikonisk bild av Lange. Den är märklig.
Capas bild har ju en märklig och tragisk historia. Man undrar ju vad som fanns för övrigt på filmerna. Suddigheten hos den kvarvarande bilden ökar dramatiken i landstigningen på något sätt.
Ha det bra
Bob
Vi har gjort lite olika val vad gäller Robert och Ansel men vad gäller Eugen har vi gjort samma val
1. The Falling Soldier - Robert Capa. 2. Moon and Half Dome Yosemite - Ansel Adams. 3. The Walk To The Paradise Garden - Eugene W Smith.
Det är kul när ens bilder blir kända särskilt när de är mer kända än en själv :) På flickr har jag lagt upp några av de bilderna som gjort mest avtryck bland betraktarna: http://www.flickr.com/photos/61029780@N06/
/Mikael Good
Svar från Bob Bovin 2013-03-05 18:19
Hej Mikael,
Mitt val av fotografer är kanske inte så bra, för de är kanske för berömda. Men jag håller med dig, jag skulle kunna ha valt samma som du valde.
Ha det bra
Bob



(Visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver

Lägg till

Tidigare blogginlägg